Frida Åsbergs Blogg

I två år har jag haft extrema problem och konflikter med en person i mitt liv, en person som stått mig nära under HELA mitt liv. Men alla konflikter började poffa upp en efter en för 10, snart 11 år sedan. Den här personen började betyda mindre och mindre för mig i mina ögon från första "poffet".

Tänk att en ända händelse kan förändra en människas liv TOTALT. Det är nästan ofattbart.

 

Jag hade förhoppningar om den här personen. Efter alla chanser jag givit den. Efter allt tålamod jag har haft om den här människan. Efter allt jag varit tvungen att gå genom på grund av det den här människan orsakat mig och mitt liv. Jag kan inte riktigt påstå att denna person förstört mitt liv, för tack vare all skit jag gått genom så krävs det mycket för att bräcka mig nu. Jag är starkare än många tror. Jag har lärt mig att istället för att acceptera att bli illa behandlad och icke respekterad så hugger jag tillbaks, trots medveten om konsekvenserna. Jag vägrar kuva mig mer.

 

Imorgon slipper du mig och då kan du ju bara räkna sekunderna för att stanken från mig ska släppa luften du andas in i dina stackars lungor. Du får mig att känna mig som en börda, en vägkona mitt i din väg där du försöker ta dig fram för att din vardag ska bli perfekt.

 

I värsta fall träffas vi en, två möjligtvis tre gånger till.

Men jag ber dig, behåll dina åsikter för dig själv och sy igen kärften med björntråd, åtminstone när jag är i närheten.

Tack.